torsdag 27 februari 2014

Svenska skolans Pisa-chock

 



"Ska vi lägga ännu mer pengar på något som fungerar dåligt?"

I tidskriften Forskning & Framsteg senaste nummer finns en intressant intervju med professor Inger Enkvist om krisen i den svenska skolan. Denna artikel har fått rubriken:

"Den svenska skolans kris går långt tillbaka."

Intervjun inledes med följande ingress:

"Inger Enkvist är professor i spanska vid Lunds universitet. Hennes bok God utbildning och dålig handlar om den svenska skolan i en internationell jämförelse."

Enkvist om skolans kris

I artikeln ställs 10 viktiga frågor till Enkvist. Hennes svar är kloka och väl värda att notera.  Hennes svar på den tionde och sista frågan är den mest intressanta. Här blir jag imponerad av hennes klarsyn:

10 | Hur ser framtiden ut?

– I bästa fall får vi en Pisa-chock och ett krismedvetande. Men nu tävlar politiker om att säga att de ska satsa på skolan i den meningen att ge skolan mer pengar, trots att den svenska skolan redan är en av de dyraste i världen. Ska vi lägga ännu mer pengar på något som fungerar dåligt? 

På en punkt håller jag inte med Enkvist. Många i skoldebatten för fram kommunaliseringen av skolan i sig som en anledning till problemen. Med detta håller jag faktiskt inte med om. Visst genomfördes kommunaliseringen bryskt under dåvarande skolminister, sedan statsminister, Göran Persson (S). Vilket tyvärr var typiskt för hans ledarstil. Denna okändligshet har skapat mycket negativa känslor som naturligtvis inte har varit bra ur demokratisk synpunkt, inte heller när det gäller för lärarnas motivation eller för undervisningens kvalité.  

Men Persson har en poäng i att allt var inte frid och fröjd när skolan var statlig heller, vilket många nu tycks ha glömt. Med kommunaliseringen slapp man den både opraktiska- och ologiska ordningen i att det var staten som betalade ut löner och för en verksamhet som kommunen hade ett arbetsgivaransvar för, och som dessutom var en verksamhet som var detaljstyrd av staten. Att sedan många kommuner efter kommunaliseringen inte har levt upp till sitt ansvar för lärare, annan personal eller för att granska och utveckla  utbildningens kvalité, kan jag instämma i. Men i Sverige, tillskilland mot flertalet andra länder i Västeuropa, kommer vi och ropar på staten så fort någon verksamhet får problem. I Sverige har vi svårt att tillerkänna den regionala nivån någon kraft eller att ge denna nivå reellt politiskt inflyttade. En regionalisering skulle ge möjlighet att återskapa en egen självständig utbildningsform för gymnasieskolan. En separat läkarkarriär för utbildare på gymnasiet.

Här tycker jag att Enkvists förslag om att återinföra en studentexamen är intressant. För mig är det naturligt att för- och grundskolan är kommunal, att gymnasieskolan är regional och att universitet och högskolor är statliga. Sedan kan vi även i Sverige inse att skolan inte behöver inte vara likadan i Skåne som i Norrbotten eller i Dalarna. Arbetsmarknaden är verken lokal eller nationell, utan i huvudsak regional. Närhet och kontakter med olika sociala myndigheter motiverar grundskolans kommunalisering, forskningsanknytning och internationalisering etc. gör staten till en naturlig huvudman för den högre utbildningen.  Sedan tror inte att det kan finnas en skola som passar alla elever. Vi är olika och därför har vi olika behov och olika förutsättningar. Men detta behov av pluralism har mötts med stor misstänksamhet på olika nivåer i det svenska samhället. Jag kan dessutom tänka mig att danska, på sikt, blir obligatoriskt på teoretiska linjer i Skåne, medan norska i t.ex. Jämtland och Värmland, medan finska i Norrbotten.

Om att återinföra en studentexman kan vi läsa i artikeln:

8 | Om du fick råda, vad skulle göras för att rädda skolan?

– Vi borde återförstatliga skolan och höja lönerna, Sveriges lärarlöner har sjunkit jämfört med andra länders. Samtidigt måste kraven på lärarna höjas. Sedan tror jag på att införa examen – även om detta är impopulärt. Vi avskaffade real- och studentexamen på 1960-talet, trots att det var en tydlig kontroll på vad som är målet för skolan. Alla länder som får bra resultat på Pisa har någon typ av examen: Polen, Finland, Estland, de östasiatiska länderna. Ska vi inte dra lärdom av deras framgångar och inse att vi har gått fel väg?

Enkvist rätt i sin uppfattning om att tydliga mål och ett återinförande av studentexamen inte skulle drabba de svagaste eleverna. Här vet jag från egen erfarenhet att Enkvists uppfattning är klok. Själv kommer jag från en uppväxt med en lång väg både till boken och högre utbildning. Det är tydliga krav från både föräldrar och lärare som gjorde det möjligt för mig att komma till Lunds universitet och bedriva högre studier.

9 | Men missgynnar inte detta de svaga eleverna?

– Nej, just de behöver tydliga mål. Och vi vet att skolan i Sverige på 1960-talet, när vi hade examen, gjorde att många elever från hem utan studietradition gick vidare. Men framför allt finns det inga genvägar. Att gå i skolan ska vara krävande. Annars lär man sig inget. Alla som blivit bra på något vet att det krävs ansträngningar.

På denna blogg har jag ett annat inlägg om krisen i den svenska skolan. I inlägget riktar den välkända hjärnforskaren Martin Ingvar kritik mot den syn som gäller i skolan för inlärning:

http://www.skanepaug.blogspot.se/2013/12/traning-och-tragglande-behovs-i-skolan.html

I ett annat inlägg på denna blogg om 68- vänsterns kulturdominans tar jag upp att denna tidsanda har haft ett negativt inflytande på svensk utbildning.

http://skanepaug.blogspot.se/2014/02/68orna-kulturvanstern-och-diktatur.html

Bild ovan: Professor Inger Enkvist.
Bild nedan:  Göran Persson.


Goran persson swedish pm election rally 2006-sept-05 gothenburg closeup img1.jpg

Etiketter: Skolan, Skolpolitik, Utbildningspolitik, Grundskolan, Gymnasieskolan, Gymnasium, Studentexamen, Inger Enkvist, Pisa, Pisa-chocken, Pisaundersökningen, Finland, Finska skolan, Skolan i Finland, Estland, Forskning och Framsteg, Forskning & Framsteg, God forskning och dålig, Regionalisering, Professor, Spanska, Lund, Lunds universitet, Lärare, Läkarutbildning, Lärarhögskolor, Kommunalisering, Förstatligande, Skåne, Norrbotten, Dalarna,  Forskningsanknytning, Internationalisering, Högskolor, Danska, Finska, Norska, Värmland, Jämtland, Polen, Hjärnforskare, Martin Ingvar, Utbildningsminister, Statsminister, Göran Persson, S, Socialdemokraterna, S-regering,

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar